Vad konstigt det är när man laddat och kämpat mot ett mål, stenhårt och fokuserat under en längre tid! När målet väl uppnås så känner jag en viss tomhet! Som att förlora en kompis liksom! Vi har ju haft sällskap under ett års tid nu! Så nu sitter jag och tänker på Mona nya utmaningar som väntar. Triathlon, Lidingö ultra 50K, och såklart jobbet! Sen är det andra saker i livet som måste begrundas... Flytta större? Var? När? Barn? När? Känner att jag befinner mig i ett stadie i livet där ALLT plötsligt ska hända samtidigt! Det gör en i à f inte rastlös ;)
Ha D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar